Inlägg

Sätter gamla gravstenar på pränt

Med kamera och antecknings­block i högsta hugg skrider han till verket med sin kultur­gärning. Adam Karlsson har inventerat och ­registrerat gravstenar för drygt 11  500 ­begravda personer i ­Oskarshamn med omnejd.

Ett besök på kyrkogården i Bockara nyligen resulterade i ytterligare ett antal fotograferade gravstenar samt anteckningar med stenarnas inskriptioner.

– Bilderna och informationen med bland annat de avlidnas namn, födelsedatum och dödsdatum samt eventuell titel lägger jag sedan upp i en sökbar databas för släktforskare, berättar Adam och betonar att det framför allt handlar om gravstenar utan gravrättsinnehavare som riskerar att tas bort och försvinna.

Släktforskar

Han har sedan länge varit intresserad av släktforskning och när han tröttnade på att enbart sitta framför datorn gav han sig iväg till närbelägna kyrkogårdar för att titta till släktingars gravar.

– Det var under ett sådant kyrkogårdsbesök som jag upptäckte att min farfars föräldrars gravsten hade plockats bort. Jag hade tidigare besökt den vid flera tillfällen och nu var den plötsligt borta på grund av att någon avlägsen släkting valt att inte behålla gravrätten. Det kändes väldigt trist eftersom jag inte ens hade ett foto på gravstenen, förklarar Adam.

Kulturgärning

Sedan dess har han fotograferat, inventerat och registrerat gravstenar för drygt 11 500 begravda personer. Huvudsakligen i Oskarshamn, men även på Öland, i Mörlunda, Målilla, Bockara, Kristdala och Påskallavik.

– I Döderhult har jag inventerat hela den gamla kyrkogården och även de äldre gravarna runt kyrkan, berättar han.

Adam beskriver sitt arbete som en kulturgärning. Att genom fotografering och dokumentering bevara de gamla gravstenarna åt eftervärlden ger både kunskap och inblick i hur livet kunde te sig förr. Exempelvis har många av de äldre gravstenarna ofta med titlarna på de som ligger begravda. Det kan vara allt från hemmansägare till sjöman.

Stor utmärkelse

När det gäller den sistnämnda yrkestiteln har Adam Karlsson bland annat fotograferat och registrerat en speciell sjömansgrav på Döderhults kyrkogård.

– Han kom med båt från England och dog i samband med lossning och lastning i hamnen någon gång på 1870-talet, berättar han.

För två år sedan premierades Adam Karlsson för sitt idoga arbete av Sveriges Släktforskarförbund då han utsågs till Årets gravstensinventerare.

– Jag är jättestolt för utmärkelsen och det har sporrat mig till att fortsätta med inventeringen. Det är viktigt att bevara minnet av de bortgångna på det här sättet. Annars finns det ingenting kvar när gravstenen försvinner, konstaterar han.

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Adam Karlsson

Ålder: 28 år

Bor: Hus i Kristineberg

Familj: Mamma, pappa och yngre syster

Gör: Drifttekniker på Oskarshamns sjukhus

Fritid: Vinylsamlare, ­skruva och köra med sina veteranmopeder samt den egna Volvo 140:n från -69, släktforskning, ledamot i Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult

 

Intressanta gravstenar

Thomas Burt 1806–1875 

Engelsk ingenjör från Moulton i Suffolk som tillsammans med sin yngsta son Benjamin kom till Oskarshamn med skepp från England. Thomas dog av rosfeber den 25 April 1875 och begravdes i ­Döderhult av okänd anledning. Det finns flera utländska sjömäns gravstenar på gamla kyrkogården i Stadsparken men detta är den enda på Döderhults kyrkogård. 

Raoul Thörnblad 1891–1955 

Raoul Thörnblad var den förste svensken som genomförde ett fallskärmshopp i Sverige, 9 juni 1920. Under andra världskriget år 1940 blev Thörnblad tillsammans med major Nils Hallström de ansvariga för projektet Föra-­linjen. Hallström avled oväntat och Thörnblad blev ensam ansvarig för projektet som gick ut på att skapa en vattenfylld försvarslinje på Öland (dela av norra delen av Öland). 1944 köpte Thörnblad stenvillan i Vånevik och anlade en stor frukt- och bärodling. Ligger begravd på Påskallaviks kyrkogård tillsammans med sin son Henning.

Carl Henrik Thorén 1829–1904

Carl Henrik Thorén var en av de mest betydande varvsägarna i Oskarshamn. Han kom till ­Döderhultsvik 1854 och ­köpte två tomter av Hultenheim på Fredriksberg och påbörjade verksamheten som låg där Jungnerfabriken idag ligger. Varvsverksamheten lades ned redan 1909 och staden köpte sedan tillbaka marken. Begravd i Döderhult.

Karl-Gusten ”Kalle” Löwenborg 1924–1943

Karl-Gusten ”Kalle” Löwenborg föddes i Påskallavik och dog 15 april 1943 när svenska ubåten Ulven minsprängdes och förliste under en övning i Göteborgs norra skärgård. Kalle begravdes på Påskallaviks kyrkogård där samhället reste en ståtlig gravvård. Han vilar här tillsammans med modern Ester.

Oskarshamns historia: Begravningsplatsen som blev en långbänk

Alla helgons dag och Alla själars dag. Under allhelgonahelgen uppmärksammar vi både nära och kära som har gått bort liksom helgon utan egen helgdag. Följ med på resa bland traditioner och Oskarshamns begravningsplatser!

I dessa dagar med novembermörker får vi uppleva den stämning de levande ljusen ger våra begravningsplatser. Traditionen att tända ljus vid gravarna föddes vid slutat av 1800-talet. Detta gjordes vid söndagen före jul, julaftonen eller i samband med julottan. Det var främst avlidna barns gravar som smyckades med ljus. Först under 1940-talet började traditionen med att tända ljus på gravarna vid allhelgona tid. Sedan 1950-talet har traditionen att tända ljus på gravarna växt sig allt starkare.

Började med Döderhults kyrkogård

Köpingen Döderhultsvik blev stad med namnet Oskarshamn den 1 maj 1856. I kyrkligt hänseende fortsatte stadens invånare att tillhöra Döderhults församling. Som begravningsplats användes Döderhults kyrkogård. Utrymmet på Döderhults kyrkogård var begränsat. Vid nyåret 1862 beslutades att det var dags att undersöka intresset för anläggandet av en för staden välbehövlig ny begravningsplats.

Därefter tillsattes en utredning som fick uppdraget att först utse en lämplig plats för den nya kyrkogården. Några olika förslag till placering diskuterades, dels Humlekärrshults äng dels ett par olika platser i det blivande stadsparksområdet. Oskarshamns stad föreslog att Döderhults församling skulle bidra ekonomiskt till den nya kyrkogårdens anläggningskostnader. När utredningen pågått i drygt elva år ansåg Döderhults församling att utredningsarbetet gick för sakta.

Vy över Gamla kyrkogården i Oskarshamn.

Anläggning av ny begravningsplats

I oktober 1873 överlämnade därför församlingen i Döderhult en skrivelse till Kunglig Majestäts befallningshavande. Församlingen anhöll om att Oskarshamns stad skulle åläggas att snarast möjligt anlägga en begravningsplats. I skrivelsen begärdes att en stor del av denna begravningsplats borde vara färdig att tas i bruk den 1 augusti 1874. Denna begäran uppfattades av Oskarshamn stad på gränsen till oförskämd. Staden ansåg sig ha full rätt att begrava sina döda på kyrkogården vid Döderhults kyrka. Invånarna i staden Oskarshamns föregångare köpingen Döderhultsvik hade såväl som Döderhults socken bidragit ekonomiskt till anläggande av den gemensamma kyrkogården vid Döderhults kyrka.

Först den 26 september 1875 kunde kontraktsprosten Jonas Carlstedt inviga den nya kyrkogården. Och den första advent 1876 togs Oskarshamns kyrka  i bruk.

Äldre gravvårdar på Döderhults kyrkogård.

Behov av ännu större begravningsplats

Trots att kyrkogården utvidgades genom sprängnings- och utfyllnadsarbeten började behovet av en större begravningsplats växa fram. Det beslutades därför att en ny begravningsplats skulle anläggas. Ett förslag till placering som uppskattades var åkern Gärdet under Kikebo gård. Den nya begravningsplatsen anlades åren 1904 till 1906. Den 16 september 1906 invigdes begravningsplatsen som fick namnet Västra begravningsplatsen. Då var också gravkapellet, ritat av stadsingenjör Hugo Ljungquist, på plats. Västra begravningsplatsen yta har därefter utökats i etapper.

Text: Thomas Gren
Foto: Thomas Gren, Arkivbild

 

Kolerakyrkogård

År 1834 utbröt en mycket svår koleraepidemi i Sverige. Mellan den 6 oktober och den 16 november insjuknade 92 personer i köpingen Döderhultsvik varav 46 personer dog. Dessa begravdes på Kolerakyrkogården. Denna kyrkogård var inhägnad och låg i området öster om Norra skolan vid sluttningen mot inre hamnen. Platsen kallades senare för Norra Torget. Efter år 1834 inträffade ytterligare några dödsfall av kolera i köpingen, de kropparna begravdes på församlingens ordinarie kyrkogård vid Döderhults kyrka.

 

Ljuständning med omtanke

Under allhelgona är det tradition att tända ljus för att ­minnas sina saknade nära och kära. Av olika skäl har dock inte alla möjlighet att personligen besöka gravarna. Därför erbjuder Fonus kostnadsfri hjälp med ljus­tändning på Västra begravningsplatsen och ­Döderhults kyrkogård.

Förra året tände Fonus närmare 8 300 ljus på 460 kyrkogårdar runt om i Sverige under allhelgonahelgen. I Oskarshamn hade Hanna Messner och hennes medarbetare på Fonus fullt upp med ljuständning på Västra begravningsplatsen vid Skogskapellet.

– Det handlar om omtanke. Ett sätt för oss att visa att vi verkligen bryr oss hela vägen. Därför har vi även utökat den kostnadsfria tjänsten till Döderhults kyrkogård i år, säger hon.

Responsen på ljuständningen från alla de som inte själva kunde ta sig till kyrkogården på grund av ålder och sjukdom, att de inte hade tid eller bodde för långt borta var minst sagt överväldigande. Fonus har därför tagit beslut om att erbjuda denna tjänst även inför årets allhelgonahelg.

– I år är behovet om möjligt ännu större på grund av Covid-19. Vid allhelgona är det mycket folk i rörelse på kyrkogårdarna vilket gör att många kanske avstår att besöka graven under helgen. Då kan vi hjälpa till att tända ljusen, framhåller Hanna Messner.

– Det är ett sätt för oss att visa att vi verkligen bryr oss hela vägen, säger Hanna Messner om den kostnadsfria tjänsten.

Utvalda kyrkogårdar

Till skillnad från förra året kommer Fonus i Oskarshamn i år att tända ljus på Västra begravningsplatsen samt även Döderhults kyrkogård. Även om Hanna Messner och hennes medarbetare skulle vilja tända ljus på samtliga kyrkogårdar i närområdet finns tyvärr inte den möjligheten. 

– För oss är det viktigt att vi kan tända alla de ljus som önskas av oss, därför har Fonus valt ut ett antal kyrkogårdar runt om i Sverige. I  Oskarshamn kommer vi att inrikta oss på Västra begravningsplatsen samt Döderhults kyrkogård, där vi i samarbete med Familjens Jurist tänder ljus på gravarna. Det omfattar alla gravplatstyper på respektive kyrkogård, förklarar hon.

Alla som själva vill besöka kyrko­gården under allhelgonahelgen är varmt välkomna att hämta ett gratis gravljus på Fonus kontor.

Beställs visa hemsidan

Fonus ljuständning beställs via hemsidan fonus.se där beställaren fyller i uppgifter om vems grav ljuset ska tändas på och var på kyrkogården som graven finns. I samband med ljuständningen tar Fonus ett kort på det tända ljuset vid graven och skickar till beställaren.

– Vi håller öppet för beställning av ljuständning på vår hemsida fram till den 27 oktober. Det går givetvis att kontakta oss på annat sätt eller besöka vårt kontor på Källgatan för att göra en beställning, betonar Hanna Messner.

Alla som själva vill besöka kyrkogården under allhelgonahelgen är varmt välkomna att hämta ett gratis gravljus på kontoret innan helgen. Det finns dessutom möjlighet att köpa gravlyktor samt batteriljus.

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Fakta om fonus

Fonus är landets mest anlitade begravningsbyrå. Samarbetar med Familjens Jurist, som är Sveriges största juristbyrå inom familjejuridik. Fonus ägs gemensamt av föreningar och organisationer. Vinsten återinvesteras i verksamheten. Bildades 1945 för att motverka höga priser. Fonus har jour dygnet runt och kan hjälpa till med hämtningar när som helst.