Inlägg

Spökeriernas tid är här

Under de mörka höstkvällarna tätnar mystiken. Spökerier är något som intresserat människan i alla ­tider. Som en gammal god tradition återberättas ­historierna om spöken och spökerier till nya generationer. 

Ett spöke är enligt folktro en avliden persons ande eller själ. Flera spökerier och övernaturliga händelser i Oskarshamnstrakten är omtalade. Det övernaturliga fascinerar människan. Alla har dock inte förmågan att uppleva det övernaturliga. Men hos många lever intresset för det ockulta. 

Rådmannen och handlanden Johan Gustaf Engström tycks haft en stor förmåga att uppleva det övernaturliga. Hans bostadshus är numera rivet. Det låg i kvarteret Gripen vid Köpmangatan. Det var en större byggnad, två våningar med ett stort inredningsbart vindsplan. Den stora vinden blev aldrig inredd. Anledningen till detta var att rådmannen upplevde regelbundna stora spökerier på vinden. Det flyttades möbler, det bankades i väggarna och det spelades musik under nätterna.

Köpmangatan västerut, med Saga biografen närmast till vänster och Engströms bostadshus ”mitt i gatan”. Foto Villy Nilsson 1959.

Vågade inte sova

På platsen vid Köpmangatan finns i dag ett nyuppfört bostadshus som också rymmer Fonus, Folktandvården och Gripen hälsocentral. Engström var en väl ansedd och förståndig person men han vågade inte sova i huset om nätterna på grund av spökerierna. För att sköta sina dagliga sysslor valde han att ha förskjuten arbetstid med sent sänggående. I stället sov han fram till förmiddagen. Familjens tjänstefolk fick jobba i det tysta nattetid för att inte störa Johan Gustaf Engströms sömn under de tidiga morgontimmarna.

På gården Grönlid vid Ishult, utanför Kristdala bodde landsfiskalen Karl Wijkström vid 1900-talets början. Han hade nära till Ishults tingshus där han tjänstgjorde vid rättegångarna. Grönlid ägdes av landsfiskalen Walden som tidigare innehaft tjänsten som landsfiskal och Karl Wijkström var hans hyresgäst. Walden hade flyttat till Eka vid Jämserum vid sin pensionsavgång.

Landsfiskal Karl Wijkström.

Självspelande piano

På Grönlid fick Wijkström uppleva ett piano som spelade av sig självt om nätterna och oförklarliga ljud av någon som vandrade runt i tomma rum. Dörrlås vreds om fast ingen var där. Karl Wijkström var en välrespekterad och trovärdig man i samhället. Även tjänstefolket hörde när pianot spelade av sig självt om natten och ljud av fotsteg i tomma rum. Även vänner och släktingar som besökte landsfiskalen upplevde samma spökerier. En bekant som var på besök berättade efter en sömnlös natt att dörren till hans sovrum öppnades och plötsligt slogs igen med en skräll. Steg hördes därefter fortsätta nerför trappan. 

Karl Wijkströms syster Hilma tillbringade sommaren 1927 på Grönlid, det blev en upplevelse hon aldrig kom att glömma. En natt hördes tydliga ljud av häst och vagn på gårdsplanen, men någon häst och vagn fanns inte. Dörrar öppnades av sig själva och fotsteg hördes i trappan. Det tassande ljudet avlöstes med ett trevande på hennes dörr efter nyckeln. Låset i dörren till hennes rum vreds plötsligt om. Detta var mer än hon kunde härda ut. Hon gav till ett galltjut. Därefter blev det alldeles tyst.

Grönlids mangårdsbyggnad var landsfiskal Karl Wijkströms bostad under många år.

Obehagligt förflutet

Spökerier eller inte, närliggande Krokstorp har som många känner till ett förflutet som kan vara obehagligt. Här ligger nämligen Tunaläns härads avrättningsplats, precis intill nuvarande Furulids festplats. Trots att tingshuset flyttades från Krokstorp till Ishult, fortsatte galgbacken att användas. År 1829 ägde den sista avrättningen rum vid galgbacken i Krokstorp.

Vid en plats mellan Emsfors och Forsa intill den gamla landsvägen till Mönsterås finns ett riskast. Detta är ett minnesmärke av det mer okonventionella slaget. Vid riskastet ska två pojkar blivit dräpta av en man som upprördes för att de lekte med en brödkaka. Det var svält och ont om mat. Riskastet är fortfarande aktivt, det ligger en hög med färskt gran- eller tallris på platsen där det hände. Folktron är nämligen att den som passerar utan att kasta ris får utstå att höra pojkarnas skrik och jämmer. 

Foto: Per Petersson 1962.

Flickskola och spritvarubolag

Nu är Engströms och Per Petrés bostadshus rivna. Köpmangatan ska breddas och ges en ny sträckning. Byggnaden i bildens mitt till höger om Drews kiosk är i tur att rivas. Byggnaden är Oskarshamns Spritvarubolags utskänkningslokal populärt kallad Sista Styfern. I krogbyggnaden hade även Elementarläroverket för flickor sina skollokaler. Krog och flickskola i samma byggnad var inte fullt ut en lycklig kombination. Spritvarubolaget uppförde år 1903 en ny utskänkningslokal vid Lilla Torget under namnet Stadskällaren.  När flickskolan upphört med sin verksamhet startade köpmannen Felix Karlsson en skjortfabrik i byggnaden. Skorstenen till höger i bild tillhörde Oskarshamns mejeri. Foto: Per Petersson 1962. 

Text: Thomas Gren

Foto: Arkivbild