Julfirande i Oskarshamn förr i tiden

Hur firades jul i Oskarshamn i slutet på 1800-talet och den första halvan av 1900-talet? Tack vare Hulda Petersson är det nu möjligt att följa med på en tidsresa genom decennierna kantad av lutfisk, hemkokta karameller och vaxljus.

Vid 1940-talets början tog Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala initiativ till undersökningar av de svenska städernas folkminnen. I Oskarshamn fick Richard Broberg, Uppsala och ålderdomshemföreståndaren Alma Nilsson, Oskarshamn, uppdraget.

Och framförallt handlade det om att samla in historier om och kring högtidsfirandet i Oskarshamn från flydda tider.

Dåtidens Julförberedelser – mycket hemmagjort

Ett självklart intervjuoffer var den starka kvinnan Hulda Petersson. Hon föddes 1867 i kvarteret Gripen och arbetade hela sitt yrkesverksamma liv vid Oskarshamns Bryggeri.

1940, när Hulda Petersson var 73 år, intervjuades hon om högtider i allmänhet men om julen i synnerhet. På ett målande sätt berättade hon om sin barndoms jular och allt vad som därtill hörde.

– I förberedelserna inför julhelgen ingick att baka jästbröd på vetemjöl, men det skulle bakas på landsmjöl. Det mjölet gav brödet en lite mörkare färg. Till julen bakades även vetebullar, pepparkakor och olika sorters småkakor. Hon berättar vidare att julgranar fanns i nästan varje hus.

– Granen kläddes med hemkokade karameller inslagna i papper. Pepparkakor formade till gubbar och gummor prydde också granen. Små flätade korgar i papper fylldes med nötter som hängdes i granen. Vaxljus sattes på grangrenarna. Ingenting köptes, allt tillverkades i hemmen. Även kola och knäck kokades i hemmet.

När Hulda var barn fanns en julgran i nästan varje hus i Oskarshamn.

Julmat, Julsprit & Julklappar

På julaftons morgon kokades fläsk och skinka och samtidigt lagades vitegröt och lutfisk. Vid tolvtiden på julaftonen åts dopp i grytan. Skinkspadet fick efter koket stå kvar i grytan hela dagen. Då och då kunde familjemedlemmarna ta ett brödstycke och doppa i det varma spadet.

Karlarna drack supar för brännvin fanns alltid till julen. Huldas pappa sjömannen Karl August Petersson seglade ofta på Tyskland. Där brukade han också köpa julspriten. Öl fanns att köpa på stadens alla bryggerier.

Seden att ge varandra julklappar var allmän. Julklapparna köptes men den händige kunde sy något plagg, virka spetsar eller brodera en liten duk. Hulda Svenssons pappa köpte julklappar när han var i hamn någonstans på sina seglatser. De gömdes sedan undan till julafton.

– Julklapparna slog vi in i papper och fäste en adress med mottagarens namn på paketet som kastades in i farstun. Därefter sprang man raskt från platsen.

Julotta i Döderhults kyrka. Målning av E Tapper.

Julottan & ”Lille jul”

På juldagsmorgonen gick alla till julottan. Hemkommen från kyrkan höll sig familjen i regel inomhus.

– Då åt och drack de i varenda stuga i staden, berättar Hulda Svensson. Julkalasen började på annandagen och förekom sedan fram till Tjugondag Knut den 13 januari.

På ”lille jul” som firades en lång tid efter jul – vid kyndelsmässotiden – första veckan i februari kördes julen ut. Ljusen i julgranen tändes en stund på kvällen. Granen ”raskades” viket innebar att godsakerna åts upp, därefter kastades granen ut.

På ”lille jul” skulle det vara slut på julen. Då åts den sista julmaten, doppet i grytan och lutfisken och annan julmat som fanns kvar.

Text: Thomas Gren
Foto: Thomas Gren, Arkivbild