Opålitliga gränskartor
Lita inte på de digitala kartorna som finns online över fastighetsgränser. Titta i stället efter de fysiska markeringarna i marken.
Det budskapet vill samhällsbyggnadskontoret skicka med till alla läsare.
Lantmäteriets databas är inte helt och hållet uppdaterad efter verkligheten, vilket gör att kartorna ganska ofta visar fel. Detta påverkar både kommunens hemsida och eniro.se, vars kartor baserar sig på Lantmäteriets kartor. Så därför går det inte heller att förlita sig på dessa hemsidor vad gäller fastighetsgränser, säger Ida Norling, kartchef på samhällsbyggnadskontoret.
Problem kan uppstå när grannar har olika uppfattningar om var fastighetsgränsen går mellan tomterna. Den ena grannen kollar upp det online och får uppfattningen att hans/hennes tomt exempelvis är större än vad den egentligen är. Vid närmare granskning visar kartan fel, ibland med flera meter.
– Ta kontakt med oss så kan vi berätta om gränsen är osäker. Vi kan också komma ut till tomten och göra en gränsvisning, mot en timtaxa. Det händer dock att vi inte hittar några gränsmarkeringar och då går det inte att visa gränsen. Vill man ändå fastställa var gränsen går, kan Lantmäteriet göra en gränsbestämning (detta är dock ganska kostsamt). Det bästa är att komma överens med grannen var staketet ska stå alternativt placera staketet så att det finns marginaler.
Löpande uppdateringar
Orsaken till de opålitliga kartorna är att Lantmäteriets databas är skapad med kartor från 1600-talet och framåt. Dåtidens kartor över fastighetsgränser är inte exakta och ibland svåra att tolka. Arbetet med att uppdatera kartorna pågår ständigt, men eftersom all mark och även vatten är indelat i fastigheter i Sverige, är det många fastigheter att gå igenom.
För att få veta de exakta gränserna för din tomt, titta efter de fysiska fastighetsmarkeringarna i marken. Det kan vara till exempel dubb i sten, ett gammalt rör i mark, ett borrhål i berg eller en spik i asfalt.
– Det finns mängder av olika typer av gränsmarkeringar. Järnrören är det vanligaste i villakvarter. Det är otroligt viktigt att inte plocka bort dessa och sätta tillbaka dem själv. Då ringer du Lantmäteriet så får de sätta tillbaka markeringarna. Det är enbart dem som får göra det, säger Ida Norling.
Markeringarna kan du som fastighetsägare hitta genom att logga in med mobilt bank-ID på Lantmäteriets hemsida under Min fastighet. Där finns en så kallad förrättningskarta inskannad och redo att skrivas ut.
– Hittar du inte någon karta kan du alltid kontakta oss så hjälper vi dig. Ett annat tips är att prata med grannen, ibland har de större koll än vad du tror, säger Ida Norling.
Text: Kristin Wennerström
Foto: Curt-Robert Lindqvist
Fakta
Förkortningar i förrättningskartan för gränsmarkeringarna att hålla utkik efter:
Db – Dubb i berg
Dg – Dubb i betonggjutning
Ds – Dubb i sten
Grg – Gammalt rör i betonggjutning
Grn – Gammal råsten
Grm – Gammalt rör i mark
Hb – Borrhål i berg
Hg – Borrhål i betonggjutning
Hs – Borrhål i sten
Om – Omarkerad punkt
Rb – Rör i berg
Rg – Rör i betonggjutning
Rm – Rör i mark
Rn – Råsten
Rs – Rör i sten
Tp – Träpåle
Sa – Spik i asfalt
Sb – Spik i berg
Sg – Spik i betonggjutning
Ss – Spik i jordfast sten
St – Stolpe
