Kopparverksdirektören som försvann

Han lade grunden för det som skulle bli en av Kalmar läns mest förorenade platser. Men direktör Thure Lindblom har inte bara Oskarshamns ­kopparverk på sitt samvete. På 1920-talet skapade han stora rubriker med sitt försvinnande och dess orsak.

I polisens underrättelser kring efterlysta personer från lördagen den 30 augusti 1924 beskrivs Thure Lindblom bland annat som rätt fet, med ljusgult hår och dito mustascher samt nästan vita ögonbryn, rödbrusigt ansikte och ”lufsig” gång. Då hade bergsingenjören och direk-tören för Oskarshamns kopparverk varit försvunnen i tio dagar.

– Det var en ganska nedsättande beskrivning av Lindblom. Annat var det när han kom till Oskarshamn 1915, berättar lokalhistoriker Thomas Gren som är väl insatt i direktörens öde.

Bergsingenjör Lindblom kom närmast från Boliden i Västerbotten och hade via familjen Wallenbergs försorg hamnat i Oskarshamn med uppgift att starta och bygga upp kopparverket. Inledningsvis handlade det om att köpa mark och ordna bygglov för såväl fabriksbyggnader som kajanläggning och direktörsbostad.

– Eftersom verket skulle förses med koppar som transporterades sjövägen från Orklagruva i norska Trondheim fann han marken intill dåvarande Månskensviken som lämplig för verksamheten. Direktörsbostaden uppfördes ett stycke därifrån och inrymmer idag Hotell Adel, förklarar Thomas Gren.

Oskarshamns kopparverk i full drift med personalbostäder i förgrunden. Så småningom skulle verket utökas med ytterligare en skorsten.

Mystiskt försvinnande

1918 stod fabriken färdig och verksamheten inleddes med Lindblom vid rodret. Utåt sett verkade allt vara i sin ordning. Den 20 augusti 1924 skriver dock Oskarshamns-Posten om ett mystiskt försvinnande. Direktören för kopparverket hade gått upp i rök utan att lämna några som helst spår efter sig.

– Trots att personal från kopparverket gick skallgång kunde man inte hitta något som tydde på vad som hänt. Det misstänktes att han hade drabbats av plötslig sinnesförvirring.

Thomas Gren berättar att polisen fick in en mängd tips. Bland annat att Lindblom, som även var finsk vicekonsul, hade setts i hamnen där det låg ett fartyg med destination Helsingfors, att han hade siktats på Näset norr om Vånevik där det även hade hörts skottlossning, att han varit sedd i Borgholm samt på tåget mot Ruda. Men någon kopparverksdirektör gick inte att finna.

Polisens efterlysning av kopparverksdirektör Thure Lindblom.

Förskingringar

En sedan tidigare planerad revision på kopparverket några dagar senare gav dock förklaring och orsak till försvinnandet. Revisionen visade att cirka 100 000 kronor, drygt 2,8 miljoner i dagens penningvärde, hade förskingrats under en femårsperiod. I avsaknad av Thure Lindblom anhölls och dömdes kopparverkets kamrer Hellström för medhjälp till ett års fängelse.

– Trots polisens riksomfattande efterlysning fick man dock inga konkreta tips kring direktörens försvinnande. Det skulle dröja drygt ett år innan fallet fick sin dramatiska upplösning, berättar Thomas Gren.

Likfynd

Det var den 5 oktober 1925 som polisen fick uppgifter om ett sensationellt likfynd. Drängen Carl -Svensson i Sörvik var i full färd med att plöja en åker intill Klinteskogen när han blev nödgad att göra sig ett ärende i skogen. 

– I ett gryt mellan några större stenblock fann han likresterna av en mansperson.

När Stadsfiskal Eriksson och landsfiskal Andersson kom till platsen kunde de konstatera att huvudet var borta och att det inte heller återstod så mycket av övriga kroppen. I en kavajficka hittade de dock ett cigarrfodral märkt T Lindblom samt en vigselring och ett brev till hustrun som bidrog till att säkerställa identiteten på liket.

– Intill kroppen hittade man även en revolver med säkrat magasin samt en fickflaska med öppen kork. Den troliga dödsorsaken var nog att han hade druckit upp innehållet i flaskan som var någon form av gift. När Thure Lindblom insåg att hans skumraskaffärer snart skulle uppdagas tog han antagligen tåget mot Ruda, klev av i Skorpetorp och vandrade rätt in i skogen tills han hittade en lämplig plats att avsluta sitt liv på, konstaterar Thomas Gren.

Fru Lindblom och de båda sönerna lämnade snabbt Oskarshamn till förmån för Lidingö efter försvinnandet. Kroppen efter kopparverksdirektören begravdes också på annan plats.

– Ture Lindblom lämnade inget vidare gott eftermäle i Oskarshamn. Kopparverket förvärvades så småningom av Reymersholmsbolaget som ändrade inriktning till kemisk industri. Verksamheten avslutades 1969 och kvar blev en av länets mest förorenade platser.

Numera huserar Hotell Adel i den tidigare direktörsbostaden som uppfördes till Thure Lindblom.

Svårt att hitta

Thomas Gren betonar att det så kallade ”Lindblommegrytet”, där kvarlevorna av direktören hittades, fortfarande finns kvar. Lokaliseringen är det dock få som känner till idag, då de tidigare kringliggande åkrarna sedan länge är igenvuxna. De förskingrade pengarna har heller aldrig återfunnits. Thure Lindblom levde utåt sett ett anspråkslöst liv och torde inte ha satt sprätt på den stora penningsumman innan han gick sitt öde till mötes.

– Det finns en skröna kring att han hade pengarna med sig och gömde dem någonstans i skogen innan han tog sitt liv. Men det är, som sagt, bara en skröna…

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist