Inlägg

Vård och tro hand i hand

Hon har varvat ett aktivt yrkesliv med ett omfattande engage-mang inom kyrka, föreningar och politik. En hjärtinfarkt för några år sedan fick dock Marianne Ek att dra i handbromsen.
– Nu fokuserar jag på mina uppdrag som ordförande i kyrkorådet och arbetsutskottet samt Röda Korset, säger hon leende.

Att engagera sig kyrkan var en själv­ klarhet för Marianne Ek. Hennes pappa Elias var både politiker och ordförande i kyrkorådet. Att viga sitt arbetsliv åt olika uppdrag inom sjukvården var däremot inte lika givet.
– Jag började halvklassisk utbildning på gymnasiet, då på Valhallaskolan, i Oskarshamn. Men hoppade av efter två år på grund av att det var för mycket språk.

Istället började hon vid Röda Korsets sjuksköterskeutbildning i Stockholm. I samband med utbildningen träffade hon sin blivande man och äldsta sonen föddes innan flyttlasset åter gick till Högsby.
– 1970 var jag med och startade upp Högsby sjukhem, nuvarande Mogården, och sedan fortsatte jag karriären inom vårdyrket.

Typisk föreningsmänniska

Marianne radar upp en mängd olika anställningar. Bland annat avdelningschef på Solhöjden och föreståndare för distriktsvården i länet. 1982 blev hon sjukvårdsföreståndare på Oskarshamns sjukhus och hade sedan olika befattningar som bland annat klinikföreståndare och personalchef.

Vårdyrket och det kyrkliga engagemanget har i mångt och mycket gått hand i hand. Efter att ha varit en trogen kyrkobesökare blev hon förtroendevald redan för 25 år sedan och några år senare ordförande för både kyrko­rådet och dess arbetsutskott.
– Vårdyrket och min gudstro är tätt förknippade. Dessutom är jag en typisk föreningsmänniska som gillar att vara med och styra och ställa, förklarar Marianne som mitt i livet även började engagera sig politiskt som oppositionsråd i kommunen.

I samma veva valdes hon till ordförande för Röda Korset och har varit ytterst delaktig i att bygga upp mötesplats Kupan i Högsby, som i dag säljer kläder och prylar på second hand för 500 000 kronor om året. Pengarna skänks till välgörande ändamål runt om i världen.

Fick hjärtstillestånd

Det hektiska livet hade dock ett pris. Efter en shoppingtur segnade hon ner och hämtades så småningom av ambulans med hjärtstillestånd.
– Jag hade fått en infarkt och låg nedfryst på sjukhuset i Kalmar under flera dygn, förklarar hon allvarligt.

Det blev en tankeställare som medförde att hon drog ned ordentligt på sina olika engage­mang. Ordförandeposterna i kyrkan liksom Röda Korset har hon valt att behålla.
– Kyrkan är viktig. Vi står samtidigt inför stora utmaningar, inte minst ekonomiskt, som måste lösas på något sätt. Jag vill undvika att höja kyrkoskatten. Det riskerar att skrämma bort våra medlemmar, säger hon.

Kyrkan är också viktig för Marianne Ek på ett mera personligt plan. Även om hon numera inte är på plats fysiskt under gudstjänsterna i den utsträckning hon skulle vilja på grund av att orken inte alltid räcker till.
– Jag känner en otrolig frid i kyrkan. Det är en plats för återhämtning, konstaterar hon.

Text: Mikael Bergkvist
Foto: Curt-Robert Lindqvist

Reportaget är från vår systertidning Tilltro som ges ut av Högsby pastorat. Tidningen kommer ut i brevlådan i dag, torsdag den 30 januari.

Rolig tid som konfirmand i Högsby

En härlig gemenskap, nya vänner och roliga aktiviteter hela året. Och en provsmakning på vad det innebär att vara troende. Konfirmationen är en viktig milstolpe i livet för många ungdomar.

Varje tisdagskväll samlas årets 19 konfirmander i Högsby pastorat för så kallad vardagsläsning. En gammaldags term som inte stämmer särskilt väl med verkligheten nu för tiden.
– Vardagsläsning låter ju ganska tråkigt. Konfirmanderna har allt annat än tråkigt. Vi brukar börja med ett hemmaläger i början av terminen för att stärka sammanhållningen i gruppen på en gång. Det är väldigt viktigt att det är en bra gemenskap där alla kan umgås med varandra. Precis som det kristna livet som bygger på gemenskap, säger den engagerade prästen Ola Emilsson.

Därefter träffas ungdomarna varje vecka för att lära sig mer om vad det kristna livet innebär. De behöver inte vara troende själva. Frälsarkransens olika pärlor går som en röd tråd genom hela undervisningen. Högsby pastorat har som ambition att göra konfirma­tionstiden så olik skolan som möjligt.
– Vi förstår att de är trötta efter att ha gått i skolan hela dagen. Det sista vi vill är att trötta ut dem ännu mera. Därför försöker vi uppfinna något nytt, ta till alternativa metoder. Humor och glädje är ledorden.

Fika och lekar brukar höra till träffarna om tisdagarna. Ibland ombeds ungdomarna att gestalta en historia från Bibeln genom drama. Det kan också bli en pilgrimsvandring utom­ hus, bara vara ute i naturen eller en meditation.
– En gång hade vi faktiskt chokladmedi­tation. Konfirmanderna fick smaka choklad, behålla den i munnen för att verkligen ta in smaken och sedan vara i tystnad. Just tyst­ nadsmetoden använder vi ofta. Det finns ett skriande behov av tystnad i en värld som bullrar allt mer, säger Ola Emilsson.

Under konfirmationstiden får ungdo­marna även testa på ministrantlivet. Att vara ministrant innebär att hjälpa till under gudstjänsterna med alltifrån att tända ljus till att gå i procession in i kyrkan, iklädd särskilda ministrantkläder. Ett omtyckt inslag som är direktimporterat från Döderhults församling där ministrantkåren varit en stor och viktig del av verksamheten de senaste 30 åren.
– Vi utbildar konfirmanderna i början av året och sedan vill vi att de hjälper till som ministranter minst tio gånger totalt under konfirmationsåret, i olika kyrkor i pastoratet. Därtill också vara vanlig gudstjänstbesökare vid ytterligare tio tillfällen för att de ska få känna på båda delarna.

Allt avslutas med ett roligt och något längre hemmaläger vid Kristi himmelsfärds­helgen. Då får konfirmanderna öva på sin gemensamma predikan inför konfirmationsgudstjänsten, där de ska gestalta och uttrycka glädjebudet kring Jesus och hans liv.
– Att prästen håller förhör med ungdomarna är ett minne blott. Istället får de uppföra något tillsammans inför föräldrarna, släkten och vännerna. Det brukar vara väldigt uppskattat, säger Ola Emilsson och nämner att årets kon­ firmation blir på Pingstdagen den 31 maj.

Nästa grupp av konfirmander förväntas bli ovanligt stor, tack vare att årskullen av ungdomar är större. Runt 40 procent av alla ungdomar i pastoratet brukar konfirmera sig.

Text: Kristin Wennerström
Foto: Curt-Robert Lindqvist

Reportaget är från vår systertidning Tilltro som ges ut av Högsby pastorat. Tidningen kommer ut i brevlådan i dag, torsdag den 30 januari.

Tilltro för framtiden

Tuffa utmaningar väntar i landsbygdskommunen Högsby. Men 40-åriga Jonathan Darte vågar se framtiden an på ett annorlunda sätt. Efter ett år som kyrkoherde i Högsby pastorat är han varm i kläderna och redo att satsa fullt ut på en kyrka i tiden.

– Samhället förändras och vi behöver hänga med. Vägen framåt är inte att bara göra det vi redan gjort. Kyrkan måste finnas till för alla målgrupper, unga som gamla. Många har en tro på en högre makt men har ingen naturlig mötesplats för det. Det är där vi kommer in, säger han.

Högsby pastorat består av fyra olika församlingar, som täcker ett stort geografiskt område. I dagsläget finns två präster som håller i gudstjänsterna och annat i alla fem kyrkor i Högsby, Berga, Långemåla, Fagerhult och Fågelfors. En av dessa präster är Jonathan Darte.
– Förra året gjorde jag om diakontjänsten till ytterligare en prästtjänst för att täcka behovet. Den är nu vakant. Vi sökte med ljus och lykta efter en tredje präst, men har nu beslutat att lösa det på annat sätt. Många församlingar i landet har liknande situation.

Högsby känns hemma

Jonathan Darte själv från den norrländska landsbygden och har vuxit upp på landet. Det gör också att han trivs väldigt bra i Högsby. Likaså hans fru Marie Darte, som även hon är präst, och deras fyra barn.
– Det har funkat otroligt bra med skolan här. Högsby känns lite som hemma, väldigt skönt att ha nära till skog och natur. Köpte faktiskt en enduromotorcykel, som enligt somliga beskrivs som ett svårtyglat monster, i höstas och det blir att jag tar en tur om helgerna när vädret tillåter. Hade ett stort motorintresse som ung och det är lite kul att komma ut på två hjul igen. Testa gränserna, säger han med ett stort leende.

Förutom motorcykeln har han ett stort intresse för musik. Mer specifikt hårdrock och metal. Kanske lite otippat vid första anblick, men faktum är att det inte var länge sedan Jonathan Darte snaggade av sitt midjelånga hår, som ständigt var uppsatt i tofs.
– Mitt intresse för den här typen av musik började faktiskt redan i högstadiet. Tilltalades mycket av rytmen, mindre av den typiska subkulturen. Lyssnade mycket på Metallica, Slayer, Meshuggah och Alice in Chains. Det fanns också många kristna alternativ till hård­ rocksband – allt är inte mörker. Lyssnade även en hel del på klassisk musik och jazz.

Musiken tilltalade honom så mycket att han flyttade hemifrån redan vid 16 års ålder för att börja på Estetiska programmet i Boden. Här var han också med i många olika bandkonstellationer, även i kyrkan. Då var det ofta akustisk gitarr och lovsång.
– Kyrkan och gudstron har varit en stor del av mitt liv ända från barnsben. Det var naturligt att vara i kyrkan om helgerna och jag började hjälpa till som konfirmandledare om somrarna, berättar han.

LAN-helg för ungdomar

Vid ungefär samma period gick han med i en datorförening som kopplade upp sig mot fast internet i en källarlokal i Boden. Vilket i sig var väldigt ovanligt och häftigt på den tiden.
– Vi spelade framför allt onlinespel, text­baserat sådant, och pratade med folk från hela världen. Kanske inte så bra för min skolgång, men jag lärde mig mycket tekniskt. Har alltid byggt mina egna datorer och pysslat en del med programmering. Var faktiskt och föreläste på en kvällsgudstjänst i Vasakyrkan i Kalmar nu i höstas, då det var en LAN-­helg för ung­ domar. Det var otroligt kul och jag har planer på att försöka hålla en liknande helg hos oss i Högsby lagom till Allhelgona.

Just barn och ungdomar är en stor, och inte minst viktig, målgrupp för Högsby pastorat. Det är här framtiden finns.
– Vi måste skifta fokus från det vi alltid gjort. Istället leva som att vi är till för alla målgrupper. Möta barn och unga på deras nivå. En LAN-­helg är ett perfekt forum för det, exempelvis. Det är i de små sammanhangen vi bygger kyrka, säger Jonathan Darte och fortsätter:

– Vårt budskap handlar om hopp, men också om sårbarhet. Att vara människa är att vara sårbar och kunna dela det med andra. Vad passar bättre än att göra det i huset av hoppet – kyrkan? Erbjuda en erfarenhet av Gud som hållit i tusentals år.

Text: Kristin Wennerström
Foto: Curt-Robert Lindqvist

Reportaget är från vår systertidning Tilltro som ges ut av Högsby pastorat. Tidningen kommer ut i brevlådan i dag, torsdag den 30 januari.