Han är en av Sveriges mesta ringmärkare. Hittills har Tommy Larsson ringmärkt och registrerat 175 000 fåglar. Uppgifter som bland annat ger kunskap om fåglarnas flyttmönster och klimatförändringar.

Från början av juli till mitten av oktober tillbringar Tommy Larsson varannan förmiddag på den tidigare soptippen intill Fredriksbergs herrgård.

– Jag brukar vara här ganska tidigt på morgonen. Redan vid fyrasnåret ibland. Då är det full fart på småfåglarna som är i flyttagen, berättar Tommy samtidigt som han noterar den lilla kungsfågelns vinglängd, kön, ålder och vikt samt förser den med en id-märkning runt ena klon.

– Den här ska till Holland, Tyskland eller Frankrike, konstaterar han innan han låter den flyga vidare.

Fågelmärkningsveteran

Tommy Larsson började med ringmärkning redan 1978 och kan det mesta om fågelfaunan i Sverige. Vid Fredriksberg har han ringmärkt fåglar i samarbete med bland annat Naturvårdsverket sedan tidigt 80-tal.

– I busklandskapet på den gamla soptippen finns ett fantastiskt djurliv. Jag spänner upp mina tre nät när jag kommer på morgonen och sedan vittjar jag dem minst en gång var femtonde minut så att fåglarna inte kommer till skada. Alla uppgifter jag samlar in lägger jag i en databas och skickar till ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet, berättar han.

Med facit i hand kan Tommy Larsson tydligt konstatera att flyttfåglarnas beteende har förändrats till följd av klimatförändringarna.

– På grund av det mildare vädret har fåglarnas flytt förskjutits närmare 14 dagar jämfört med för tio år sedan. Det är oroande för framtiden.

Tommy Larsson har hittills ringmärkt 175 000 fåglar. Under sommarhalvåret tillbringar han varannan förmiddag på den tidigare soptippen intill Fredriksberg för att registrera och ringmärka flyttfåglar på väg söderut.

Ursprunget till det stora fågelintresset

Fågelintresset väcktes på allvar i sexårsåldern då han fick en kikare och en fågelbok av sin pappa. Styrbjörn Ejneby i Döderhults Naturskyddsförening blev sedan en viktig läromästare för den unge fågelskådaren.

– När jag var 11 år cyklade jag och en kompis runt på Öland hela sommaren för att få ihop så många olika fågelarter som möjligt, berättar Tommy som slutade med traditionell fågelskådning redan som 20-årig.

– Istället började jag mer och mer intressera mig för sambandet mellan fåglarnas beteende och miljön och hur jag kan bidra genom inventeringar och registreringar, förklarar han.

Riskerade livhanken men fågelintresset består

Efter pensioneringen från arbetet som lärare för fem år sedan ägnar sig Tommy Larsson åt sitt fågelintresse på heltid med olika projekt runt om i länet. Han har även rest till bland annat Indien, Sri Lanka, Kenya, Gambia och Zanzibar för att studera fågellivet. Men för ett par år sedan höll det på att ta en ände med förskräckelse.

– Jag var på väg till Kråkelund en tidig morgon för ett fågelinventeringsprojekt i skärgården när jag fick en kraftig smärta över bröstet. Tack och lov vände jag hemåt igen.

Det visade sig vara ett brott på  stora kroppspulsådern och det var med en hårsmån som Tommy klarade livhanken. Sedan dess har han fått restriktioner om att dra ned på takten och inte ge sig iväg ensam på allt för äventyrliga strapatser.

– Visst känner jag att orken tryter lite mer än tidigare. Men det är fortfarande lika kul att studera fåglarnas beteende med allt vad det innebär. Förhoppningen är att kunna hålla på med det här under många år framöver, säger han leende.

Text: Mikael Bergkvist
Foto: Curt-Robert Lindqvist

De infångade flyttfåglarnas vinglängd, kön och ålder registeras också.

RINGMÄRKNING

1899: Världens första fåglar ringmärks i Danmark. 165 starar märks för att ta reda på vart de flyttade.

1911: Sveriges första fåglar ringmärks – 76 fjällvråksungar i Kirunatrakten. Resultatet blev 15 återfynd varav 14 från utlandet.

1935: Sveriges hundratusende fågel märks.

1960: Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet startas och alla svenska ringar märks ”Riksmuseum Stockholm” – dit ska alla upphittade ringar skickas.

1990-talet: De första fåglarna förses med satellitsändare för att ge detaljerad information om deras flygrutter

2003: En upphittad silvertärna i Nya ­Zeeland ger en ny bild av hur arten kan flytta. Den ringmärktes i Hälsingland i juni och hittades död på en strand på Stewart Island, cirka 25 000 km bort, den 1 december samma år.

2000-talet: Ljusloggar börjar användas för att studera flyttningen hos småfåglar.

2018: Den 1 oktober märks den 15-miljonte fågeln i Sverige.

2019: I december kommer en råka, ringmärkt 1996, in till Lunds djursjukhus. Den dör efter två dagar, minst 25 år gammal. Det är europeiskt rekord bland kråkfåglar.

(Källa: Ringmärkningscentralen)

RAPPORTERA FÅGLAR

Rapportera gärna upphittad fågelring eller en ringmärkt fågel till Ringmärknings­centralen via e-post, vanligt brev eller telefon.

Ringmärkningscentralen
Naturhistoriska riksmuseet
Box 50 007
104 05 Stockholm
E-post: bird.ringing@nrm.se
Telefon: 08-519 540 80