Inlägg

Varje dag är kvinnornas dag

Oskarshamns inter­­nationella kvinnoförening, ­OliviA, gör skillnad med sitt ­arbete. Genom att ­fokusera på kvinnors rättigheter 365 dagar om året lockar ­föreningen kvinnor från hela världen. 

Språkträning, bokcirkel, promenader, stickcafé med mera. OliviA erbjuder en rad spännande och viktiga aktiviter för att stärka kvinnor. Många av deltagarna kommer från länder där kvinnoförtrycket är utbrett och systematiskt. 

– Trots pandemin fortsätter vi med de planerade aktiviteterna så långt det är möjligt, men istället träffas vi utomhus eller digitalt, säger Paulin Nesset, ordförande för OliviA.

En viktig del av verksamheten är att erbjuda språkträning till nyanlända kvinnor. Under rådande omständigheter träffas deltagarna två gånger i veckan via videochatt.  

– Vi vänder oss till kvinnor som behöver extra träning i att tala svenska. Hur söker man arbetet, hur fungerar det på anställningsintervju, vad är en fackförening, jämställdhet är exempel på frågor som vi diskuterar, säger Ulla Montan som är ansvarig för språkträningen.

Kvinnors röst

Kvinnors röst är att annat projekt som föreningen driver i form av en studiecirkel, ledd av Sointu Keränen. Kvinnors röst handlar om att dokumentera hur tolv kvinnor från andra länder hamnade i Oskarshamn. Många av kvinnorna har flytt från krig och förtryck i sina forna hemländer till den relativa tryggheten i Sverige men resan hit har ofta varit kantad av svårigheter och stora personliga uppoffringar. Andra har kommit hit tack vare kärleken.

– Det här är kvinnor vars röster sällan eller aldrig hörs. Tanken är att deras berättelser i form av texter och bilder längre fram ska bli en utställning på kulturhuset. säger Paulin Nesset. 

Söker material

Några av medlemmarna i OliviA arrangerar stickcafé. Där träffas de för att sy och sticka kläder och sängkläder till barnpaket. Genom organisationen Human Bridge skickas sedan barnpaketen ut i världen till nyblivna mammor som saknar det nödvändigaste.

– Som liten ideell förening har vi inga stora summor pengar att röra oss med, Vi söker därför material. Har du något liggande i dina skåp som du vill skänka till oss. Det vi behöver är garn, gärna i glada färger. Enstaka nystan går också bra. Stickor, virknålar, tyger – av alla slag till exempel bomullstyger, gamla lakan, gardiner, jeans, ja i princip allt. Även sytillbehör – tråd, nålar, knappar, dragkedjor, resår/gummiband, band är välkommet, säger Ulla Montan. 

Text: Urbarn Löfqvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

Wilma sprider hopp och kunskap

Hon uthärdar fördomar. Utbildar följare. Och utvecklas som förespråkare. Wilma Axelsson har lärt sig att omfamna sin funktionsvariation och ser därför inte längre trösklar, bara dörrar som har öppnats. 

Wilma Axelsson föddes med ryggmärgsbråck och är förlamad i båda fötterna. Hon tar sig mestadels fram med hjälp av rullstol men har också möjlighet att gå kortare sträckor med ortoser, ett hjälpmedel som stabiliserar och avlastar kroppen. För Wilma är den medfödda ryggmärgsskadan inte bara ett fysiskt attribut, hon menar att den har format hela henne som person. 

– Under min uppväxt hade jag väldigt dåligt självförtroende och var osäker i mig själv. Jag har väldigt dålig balans på grund av min skada och valde att inte vara med och leka med mina klasskamrater av rädsla för att ramla och bli skrattad åt. Detta ledde till ett stort utanförskap och gjorde att jag såg min ryggmärgsskada som min identitet – det som definierar mig, berättar Wilma. 

Positiv vändning

I dag är Wilma varken osäker eller rädd. I stället utstrålar hon ett stort självförtroende. Skadan är fortfarande en del av hennes identitet, men med tiden har hon lyckats vända det till något positivt. 

– Allt förändrades när jag startade mitt Instagramkonto för snart tre år sedan. Då märkte jag att det fanns en avsaknad av personer med funktionsvariationer som öppet delade med sig av sin historia i sociala medier. 

Växte snabbt

Under namnet Wilma on wheels började Wilma publicera bilder och historier om sin skada, främst för släkt och vänner att ta del av. Men Instagramkontot växte snabbt till något större.

– Jag började få meddelanden från människor som uttryckte sin tacksamhet för det jag gjorde. Många av de som följer mig är föräldrar till barn med olika funktionsvariationer och de tackade mig för att jag bringade lite hopp för deras söner och döttrar. I dag har jag följare från hela världen och försöker ständigt lära mig mer om olika funktionsvariationer och jag jobbar på att vara en bra förespråkare varje dag, säger Wilma. 

Syftet har aldrig varit att hon själv ska få glänsa i rampljuset. Avsikten har snarare varit att barn och unga som befinner sig i en liknande situation som Wilma ska slippa behöva gömma sig i skuggorna. 

– Jag vill att det ska vara en självklarhet för alla att synas och höras och vara en självklar del av samhället. På ett sätt gör jag det här för nioåriga Wilma, som under varje rast stannade kvar på rampen för att hon var så rädd för att förstöra för sina klasskamrater. Jag tror att många känner igen sig i det, att man inte vågar. Men jag vill visa barn och unga att det går – det tar bara lite längre tid.

Började träna

Ungefär samtidigt som Wilma startade sitt Instagramkonto började hon leta efter en fritidsaktivitet att ägna sig åt. Att hitta någon passande parasport i närområdet var svårt. Då sökte hon sig i stället till gymmet och styrketräning. 

– Det är också något som förändrat mitt liv på så många plan. Jag känner en enorm stolthet när jag kommer in där på gymmet och träningen har varit en stor del i min personliga utveckling. För det handlar inte om vilka förutsättningar man har i livet, utan vad man gör med dem, konstaterar Wilma. 

Wilma har nyligen fyllt 18 år och har just påbörjat sitt sista gymnasieår på naturvetenskapliga programmet i Kalmar. Hon har ett stort intresse för naturvetenskap och drömmer om att utbilda sig till neurobiolog så att hon kan forska om ryggmärgsskador. Samtidigt vill hon fortsätta att inspirera och motivera barn och unga genom att dela med sig av sin historia. 

– Det har dock aldrig varit en självklarhet eftersom jag under så många år inte accepterade min ryggmärgsskada. Nu har en helt ny värld öppnat sig på något sätt, nu lever jag i sanning med mig själv. Min förhoppning är att andra ska finna styrka och tröst i mina berättelser och att jag kan inspirera till ett annat tankesätt. 

Fick ta emot pris

Och inspirerat har hon verkligen gjort. I början av sommaren fick Wilma ta emot ett pris instiftat till Zaida Cataláns minne. Catalán växte upp i Högsby, precis som Wilma, och kämpade för mänskliga rättigheter både som politiker och som jurist. Zaida Catalán mördades 2017 när hon utredde människorättsbrott under ett FN-uppdrag i Demokratiska republiken Kongo.

– Det känns oerhört stort att bli tilldelad det här priset till Zaida Cataláns minne. För det jag gör är inte en intressefråga, utan det handlar om mänskliga rättigheter. 

För sin förmåga att stå upp för mobbning och näthat har Wilma också blivit nominerad till ett pris av We Stand App, en organisation som arbetar för ett schysstare klimat på nätet. 

– Det är så viktigt för oss alla att inte sprida ytterligare hat. I stället behöver vi sprida kunskap. Jag vet ju att alla dessa fördomar som finns i samhället och på nätet inte handlar om elakhet, utan om okunskap. Därför är det så viktigt att prata om det, för då försvinner fördomarna. Så hyscha inte dina barn när vi möts på stan och jag kommer i rullstol, utan låt dem ställa sina frågor. När vi kan mötas blir världen så mycket större och så mycket rikare.

Vill göra skillnad

Oavsett om det blir i rollen som forskare eller som föreläsare kommer Wilmas målsättning alltid vara att göra skillnad. 

– Jag har alltid haft känslan av att jag vill förändra saker i samhället. Och jag brukar säga att jag har ett jäkla anamma. Är det något som jag vill förändra i livet så går jag och gör det. Nu ser jag inte längre min funktionsvariation som något hinder och jag kan inte önska mig ett bättre liv. Jag har fått så mycket tack vare min funktions-variation – den har gjort mig till en annan person, den har gjort mig så mycket starkare. 

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist & Wilma Axelsson

Wilma Axelsson

Ålder: 18

Bor: Högsby

Intressen: Träning, sociala medier, ­studier, naturvetenskap 

Drömmer om: Ett samhälle där alla blir sedda, hörda och accepterade

Instagram: @wilmaonwheels