Inlägg

Musikalisk hemvändare gjord för stora scener

/i /av

Hennes skicklighet med instrumentet har tagit henne över land och hav. Trumpetaren Anna-Karin Andersson frilansar från ­Oskarshamn med världen som arbetsfält. 

Redan som 16-åring blev ­Högsbybördiga Anna-­Karin Andersson antagen till musik­högskolans musikerlinje i Göteborg. Då var hon en av de första som kommit in på ett brass­instrument vid så ung ålder. 

– Att bli musiker var en tidig dröm hos mig, som 12-åring började jag öva fem timmar per dag, vilket inte alltid var uppskattat av resten av familjen. När jag som barn började spela för Åke Nilsson på Frälsningsarmén i Högsby upptäckte jag glädjen i musiken. Men valet av instrument var helt slump­artat – någon satte en kornett i handen på mig och sen fick det bli så, minns Anna-Karin. 

Klivet in på högskolan beskriver Anna-Karin som att komma hem. Där fanns likasinnade människor med ­samma brinnande intresse för ­musiken, varav flera är nära vänner till henne än i dag. Sporrad av åren i Göteborg valde hon att vidareutbilda sig vid Trumpetakademin i Bremen. Skolan erbjöd en unik utbildnings­modell för särskilt talangfulla ­trumpetare. 

Med trumpeten vid åtta års ålder.

Lärorik utbildning

– Där undervisade några av de ­bästa trumpetlärarna i världen. Det var en intensiv utbildning med ­lektioner sju dagar i veckan. Pierre Thibaud, före detta professor på ­Pariskonservatoriet, var en av lärarna. Han var känd för att vara en mycket sträng man, och det var inte ovanligt att elever grät på lektionerna. Det var extremt tufft, men också väldigt lärorikt, berättar hon. 

Anna-Karin fick också prova på att jobba i Marinens musikkår några år innan flyttlasset bar av till Skåne för vidare studier för stjärntrumpetaren Håkan Hardenberger vid musik­högskolan i Malmö, där hon senare tog sin masterexamen.

Med flera tunga utbildningar i instrumentlådan var Anna-Karin mån om att skaffa sig en fast anställning som musiker. Men eftersom ­antalet fasta trumpetjobb i Sverige är få tvekade hon inte att söka jobb utanför Sveriges gränser. 

– Jag har alltid velat upptäcka världen och uppleva nya kulturer. De sökte en solotrumpetare till ­Orquesta do Norte, som ligger nära Porto i norra Portugal. Jag blev inbjuden att provspela, och fick jobbet, berättar Anna-Karin.

Den nya vardagen med ­orkestern i Portugal var slitsam. Det var ­mycket bussresor med långa dagar och ­konserter i olika provinser. Vid ett tillfälle räknade Anna-Karin till 20 konserter på 23 dagar. 

– Det sägs att för att bli en skicklig musiker måste man först ha övat runt 10 000 timmar på sitt instrument. Man kan jämföra musikeryrket med elitidrott fast det innehåller ytter­ligare dimensioner, då man som musiker berör publiken känslomässigt på flera olika plan, förklarar Anna-Karin.  

Några år senare ringde en tidigare kollega från Portugal, som vid tillfället befann sig i Argentina. De sökte en trumpetare till Orquestra Sinfónica de Salta, vilket ledde till en tio år lång sejour i Sydamerika. 

– Det var ett väldigt bra jobb där jag ofta fick vara partiturledig, vilket innebar att jag var ledig vissa produktioner och kunde vara hemma mycket i Sverige, berättar Anna-Karin. 

Ett dussintal trumpeter med olika ­stämningar ingår i Anna-Karin Anderssons samling.

Oslagbar känsla

För några år sedan valde hon att återvända till Småland permanent och köpte ett hus i Oskarshamn som hon nu är i färd med att renovera.

– Det var för att komma närmare familjen. Utsikten över Anderna har sin charm men inget går upp mot havet och en tur med segelbåten i Misterhults skärgård! Alltid när jag är ute med min båt har jag trumpeten med mig och jag brukar spela tapto på kvällarna. Reveljen låter jag bli av hänsyn till alla som kanske inte är lika morgonpigga av olika anledningar, säger Anna-Karin skrattande. 

– Förra året införde jag en ny ­tradition, att spela Gotländsk sommar­natt från hällarna ute på Furö, ­tillägger hon. 

Konsert med Andrea Bocelli och Stockholm Concert Orchestra i Avicii Arena 2023.

Omställning

I samband med flytten hem till ost­kusten började hon också arbeta deltid på familjeföretaget Tovent AB i Mönsterås.

– Det var en omställning! Steget från kulturarbete till kontorsarbete är ganska stort. Men det passar mig bra och det ger mig möjlighet att fortsätta med musiken som jag älskar, ­konstaterar Anna-Karin. 

Med Oskarshamn som ny utgångs­punkt fortsätter ­karriären, som ­förutom flertalet ansedda ­internationella orkestrar även inne­hållit uppdragsgivare som Malmö opera och Musikteater, Helsingborgs Symfoniorkester och Stockholm ­Concert Orchestra. Därtill har det blivit konserter tillsammans med världssångare som Plácido Domingo och Andrea Bocelli. 

– Musiken har tagit mig till olika platser i världen och fått mig att lära känna fantastiska personer. Exempelvis råkade jag under en turné i Kina med en polsk orkester, otroligt nog hamna på samma hotell som Robert Wells. Där satt vi i baren in på småtimmarna och pratade om ett tillfälle för länge sedan, när vi spelade till­sammans med Jönköpings läns Blåsarsymfoniker, minns Anna-Karin leende. 

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist & Privat

 

Anna-Karin Andersson

Ålder: 49

Bor: Oskarshamn

Familj: Sonen Anton, 9 år

Gör: Frilansmusiker och administratör på familje­företaget Tovent AB i Mönsterås

Fritidsintressen: Segling

Aktuell: Spelar tillsammans med organisten Joel Eriksson i Fliseryds kyrka (29/6), Oskarshamns kyrka (12/7), Påskallaviks kyrka (30/7) och Högsby kyrka (9/8).

Omsätter sina tankar till musik

/i /av

Att bara skriva musik åt andra fick honom att tappa ­glädjen. I stället började Henric Sjöstrand att fokusera på det egna ­musicerandet under namnet Into Elysium. Det resulterade i att han nu planerar att släppa hela fyra album inom en snar framtid.

Studion ryms på några få kvadratmeter i uthuset intill hemmet i Bråbo. Trots det begränsade utrymmet för instrument och inspelningsutrustning finns det desto mera plats för kreativitet.

– Här tillbringar jag i stort sett all ledig tid för att spela in och förverkliga mina låtar och idéerna kring dessa, förklarar Henric.

Precis i dagarna släpptes Into Elysiums debutskiva ”The last to walk the earth” på Spotify och ytterligare musikplattformar. Ett konceptalbum som huvudsakligen skrevs under pandemin och där Henric har gjort allting själv. Handlingen kretsar kring ensamhet och isolering.

– Nedstängningarna fick mig att börja fundera på vad som skulle hända med en människa om den blev ensam kvar på jorden, säger Henric och förklarar att han tycker det är lättare att bygga upp låtarna kring en historia.

Under namnet Into Elysium gör Henric Sjöstrand sin egen musik med influenser av allt från progressiv hårdrock till musikaler. Nyligen släpptes debutalbumet ”The last to walk the earth”. Den produktive bråbobon har material till ytterligare tre skivor och räknar med minst ett albumsläpp till under året.

Olika influenser

Musiken beskriver han som både kontrastrik och dynamisk med influenser av allt från progressiv hårdrock och metal till 80-talssynt och Andrew Lloyd Webbers musikaler. 

Förutom att pandemin gav upphov till nya låtidéer innebar den även att Henric, som till vardags jobbar på Scania, fick mera ledig tid då han kunde koncentrera sig på sitt låtskrivande och musicerande.

– Det medförde att jag även fick möjlighet att förverkliga ytterligare ett konceptalbum. Det kretsar kring en kärlekshistoria. Men även tyngre saker som mäns våld mot kvinnor, incest och självmord. Det enda som saknas på inspelningen är sångpålägg där jag tar hjälp av en kvinnlig bekant samt några sångare till då det är flera mindre roller. Förhoppningen är att kunna släppa albumet efter sommaren. Sedan finns i stort sett färdigt material till ytterligare två skivor, berättar han.

Inspirationen tog slut

Att det skulle produceras musikalbum på löpande rad från det lilla uthuset i Bråbo var dock ingen självklarhet för fem, sex år sedan. Efter att huvudsakligen skrivit musik till andra artister, bland andra Hanna Ferm och Rebecka Karlsson som båda knipit andraplatser i TV4:s Idol, kände Henric att både glädjen och inspirationen var slut.

– Det var väldigt styrt och handlade främst om att få fram hitlåtsmaterial. Av nyfikenhet har jag själv prövat lyckan i både Talang och Idol. Jag vet hur det fungerar bakom kulisserna och att det mesta kretsar kring att tjäna pengar till förmån för det musikaliska. Det är inte riktigt min grej.

Att det finns en viss nervositet kring hur ”The last to walk the earth” och övriga skivor ska tas emot hymlar Henric inte med. Men samtidigt är förutsättningarna annorlunda än när han började spela i ungdomen. Med heltidsjobb, fru och fyra barn hägrar inte skivkontrakt och andra framgångar inte lika mycket som tidigare.

– Jag gör det här för jag tycker att det är roligt och för att kunna delge andra sådant som jag tänker på och engagerar mig i. Men visst – om ett skivbolag skulle höra av sig vore det kanske läge att ta sig en funderare, konstaterar han leende.

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Henric Sjöstrand

Ålder: 45 år

Bor: Hus i Bråbo som funnits i ­hustruns släkt sedan det byggdes

Familj: Hustru Caroline samt barnen Maja, 19, Victor, 16, Elia, 12, och
Carl, 10 år

Gör: Jobbar med logistik på Scania Logistics Center

Fritid: Göra musik under namnet Into Elysium, film, trädgård och natur

Musikalisk inspiration: Abba, Asia, Andrew Lloyd Webber och Ayreon