Ingemar Karlsson i ­Fårbo gör en kulturgärning ­genom sin ­ovanliga ­hobby – att återställa gamla ­vågar, strykjärn och rubankar till nyskick. Sina renoveringsobjekt hittar han på loppisar och ­bondgårdar. 

När han blev pensionär för tio år sedan fick han tid över för att utveckla sitt intresse.
– Trä har alltid fascinerat mig och jag jobbade många år av mitt yrkesverksamma liv inom Sveaskog. Jag hade gått några träkurser och skapat en del saker i trä, säger han och visar en hylla med vackert snidade äggkoppar nere i källaren. 

Gamla strykjärn

Genom en slump kom han över en gammal rubank. Hyveln var i dåligt skick, men Ingemar Karlsson bestämde sig för att försöka få den så fin och så nära originalskick som möjligt utan att använda miljöfarliga medel. Slutresultatet blev riktigt lyckat och Ingemar Karlsson fick blodad tand. 

På sin jakt efter rubankar att renovera fick han även upp ögonen för gamla strykjärn i gjuten mässing eller järn. 

– Det är fascinerande med de här gamla strykjärnen, säger Ingemar Karlsson och håller upp ett strykjärn av en modell som värmdes direkt på spisen. 

Ingemar Karlsson med sin samling av vågar av modellen besman.

Äldsta från 1872

Innan vedkaminen gjorde sitt intåg på bred front i de svenska hemmen var det vanligt med strykjärn försedda med ett glödhett lod eller att glödhet kol lades i strykjärnets ihåliga mitt. 

– När jag hållit på några år med strykjärn köpte jag en besman på en loppis. Den väckte också något inom mig. Jag är uppvuxen på landet där vi bodde granne med en bondgård och jag minns ju den här typen av redskap. 

Besman är en handhållen hävstångsvåg som användes flitigt inom lantbruk och var också vanliga inom fiskhandeln. Den äldsta besman som Ingemar Karlsson har är från 1782, vilket framgår av stämpeln på vågen.

På medeltiden gällde det för städerna att en besman skulle vara försedd med stadens och justerarens märke för att vara giltiga.

Efter hand har Ingemar Karlsson utökat sitt samlande till att även innefatta decimalvågar och köpmansvågar. 

– Det mesta hittar jag på lantgårdar och loppisar, plus att jag får en del saker av vänner och bekanta. De ligger mycket och skräpar i gamla bondgårdar. Nyligen fick jag en decimalvåg av en ung lantbruksfamilj, en våg som annars åkt i containern. 

Kulturgärning

Han ser sin hobby som något av en kulturgärning. Den typ av redskap han restaurerar tillhör ännu inte kategorin dyrbara samlarobjekt. Just därför är risken stor att de hamnar på soptippen och inte räddas till eftervärlden. 

– Snälla släng inte det här sakerna! Om ni har något ni vill bli av med, hör av er till mig eller en hembygdsförening, uppmanar Ingemar Karlsson.  

Hemma i villan i Fårbo fylls det som tidigare var hans fru frisörsalong upp med allt fler av Ingemar Karlsson färdigställda objekt. Och ute i garaget står två decimalvågar som han börjat arbeta med. 

– Drömmen är att hitta en lokal där jag kan ställa ut mina föremål. Och jag har också funderat på att kontakta Misterhults Hembygdsförening och se ifall det finns något intresse från deras sida av att anordna en utställning.

Text: Urban Löfquist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

Fakta

Rubank

Rubank är en hyvel för riktning och planing av större ytor. Den har en lång sula, varför den rider på topparna i det ojämna underlag, som skall planas. Det blir då i huvudsak topparna, som hyvlas bort, medan de ­gropar som befinner sig under sulan lämnas i stort sett orörda.

Besman

Ett besman eller betsman är en handhållen hävstångsvåg. Den har en motvikt och en rörlig upphängningspunkt. Principen är en tvåarmad hävstång med ett handtag fäst vid en pivotpunkt i mitten. Det som ska vägas hängs till exempel i en krok i ena ­änden av ­stången. I andra änden finns en vikt. Handtaget med pivotpunkten flyttas längs stången tills jämvikt uppnåtts. ­Stången är graderad så att vikten då kan avläsas från pivotpunktens läge.